Tappade min plånbok när jag gick från 671:an till 910:an på Kampenhof. Gick och letade jättelänge, men jag hittade den inte. Känns jättejobbigt, visst, busskortet går att spärra och jag hade inte mer än några kronor i den, men den har ju ändå ett emotionellt värde för mig. Johnny köpte den till mig på Skene Marten ju.

Har i alla fall fått låna 100 kr av rektorn så att jag åtminstone kan ta mig hem.. Tur det, annars visste jag inte riktigt vad jag skulle göra.

Jag gillar inte att allt som det pratas om här hemma är vikt, mat, bantning och motion. Är det så jävla konstigt att folk sen mår dåligt av det? Vad i helvete är det som hon inte förstår? Och när man konfronterar henne så börjar hon skrika på en, och verkar vilja trycka ner en totalt. Jävla, jävla, jävla idiot. Du beter dig som att du vore bättre än alla andra, och att det bara är du, du, du som gör rätt. Och förstås din jävla gubbe. Ni är bra, bättre, bäst. Så fan heller. Kan ingen bara komma hit och ta mig härifrån? Pallar fan inte mer nu.